Submission #51

Comments16

1. Comment 1

   Min källare har svämmat över två gånger redan sedan de asfalterade om senast, och det trycker på bakvägen när dagvattenledningarna inte räcker till.

   ÖvrigtCritical

2. Comment 2

   så fort det kommer en skur blir det stående pölar vid övergångsställena för att rännstensbrunnarna antingen ligger för högt eller är fulla med grus och löv.

   ÖvrigtCritical

3. Comment 3

   Jo, det som påverkar mig allra mest i vardagen är ju den där ständiga oron för källaren så fort himlen mörknar och man ser att det är regn på gång. Man går ju som på nålar och kollar bakvattenspjället och källarnedgången.

   ByggtidenCritical

4. Comment 4

   vem ansvarar om källaren svämmar över under byggtiden? Är det Trafikverket, kommunen eller huvudentreprenören som tar den smällen när ledningsnätet blir överbelastat av era provisoriska lösningar?

   ByggtidenCritical

5. Comment 5

   Då blir det ju tvärstopp i korsningarna och köer som backar upp här längs gatorna, för korsningsutformningarna hinner inte med att svälja flödet.

   Trafiksäkerhet och hastighetCritical

6. Comment 6

   När 30-tons ekipage dundrar förbi på ouppvärmd asfalt i gryningen, då känner man ju vibrationerna i grundmuren.

   BullerCritical

7. Comment 7

   Förbjud de tyngsta transporterna att ta genvägar på våra villagator här på Västra Bangatan och se till att de har anvisade, förstärkta leder där bärigheten klarar tonnaget utan att skada underliggande VA-ledningar.

   Trafiksäkerhet och hastighetCritical

8. Comment 8

   För fotgängarna behövs det tydliga passager med bra sikt och utan höga trottoarkanter som skapar barriäreffekter för ytvattnet.

   Gång- och cykelvägarPositive

9. Comment 9

   Det allra viktigaste för mig i slutändan, det är att jag ska kunna sova gott om natten när det ösregnar utan att behöva vara rädd för att källaren fylls med vatten igen.

   ÖvrigtCritical

10. Comment 10

    För att det ska fungera i vardagen måste ni helt enkelt garantera att dräneringen och vattenavledningen fungerar felfritt genom *hela* byggprocessen, inte bara när allt står färdigt om några år.

    ByggtidenCritical

11. Comment 11

    Att man inte lägger igen ett dike eller blockerar en trumma provisoriskt utan att ha en fullgod reservlösning igång först.

    ByggtidenCritical

12. Comment 12

    Det är fullständigt otydligt hur ni har beräknat de hydrauliska flödena när den hårdgjorda ytan ökar.

    ÖvrigtCritical

13. Comment 13

    Det finns inte en ritning som visar rördimensioner eller planerad fördröjningskapacitet.

    ÖvrigtCritical

14. Comment 14

    Bara ni verkligen ser till att projektledningen och hydraulikerna läser det här och inte bara lägger det på hög.

    ÖvrigtNeutral

15. Comment 15

    vatten alltid hittar den enklaste vägen fram, och fuskar man med underarbetet och trummorna så straffar det sig förr eller senare.

    ÖvrigtCritical

16. Comment 16

    Nej, jag tror vi har ringat in det väsentliga nu. Bara ni verkligen ser till att projektledningen och hydraulikerna läser det här och inte bara lägger det på hög. För när man har jobbat ett helt liv

    ÖvrigtNeutral

Questions to answer1

Questions the interview could not answer. The questions are answered in the consultation report.

1. Vem ansvarar om källaren svämmar över under byggtiden?

   Show in the transcript

The full interview19

A verbatim transcript, in the order the turns were made.

1. Interviewer

   Hej. Tack för att du vill dela dina synpunkter om Väg 263 genom Märsta – trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder. Samtalet tar ungefär tio minuter. Jag ställer frågor om hur du använder området och vad som är viktigt för dig. Du kan hoppa över frågor och avsluta när du vill. Innan något skickas in får du se en sammanfattning som du kan ändra. Berätta gärna först: vad har du för koppling till området kring vägen? Bor du här, arbetar du här, eller passerar du på väg någon annanstans?

2. Resident

   Jo hej på dig. Jo, jag bor ju här, på Västra Bangatan, och det har jag gjort i herrans många år nu. Jag är ju pensionär numera, jobbade på järnvägen i hela mitt yrkesverksamma liv, så man har ju varit ute i spårområdena och banvallarna och sett hur mark och anläggningar beter sig i alla väderlekar. Så jag känner ju till varenda liten lutning här i krokarna, och det är ju det som oroar mig mest med de här planerna. Förr i tiden hade vi öppna diken med ordentlig profil som svalde flödena ner mot Märstaån, och trummorna under vägarna var dimensionerade för rejäla skyfall. Men så fort det ska rustas upp nuförtiden så ska allt kapslas in i rör och asfalteras över. Det blir ju bara mer och mer hårdgjord yta, och vattnet har ingenstans att ta vägen längre. Min källare har svämmat över två gånger redan sedan de asfalterade om senast, och det trycker på bakvägen när dagvattenledningarna inte räcker till. Så det jag verkligen vill veta direkt är: var tar dagvattnet vägen när ni bygger om? Finns det någon genomtänkt hydraulisk beräkning för de ökade avrinningskoefficienterna, eller ska ni bara lägga på mer asfalt och hoppas på det bästa?

3. Interviewer

   Du bor alltså på Västra Bangatan. Hur brukar du röra dig till fots eller med bil i området i din vardag, till exempel när du ska handla eller ut och uträtta ärenden?

4. Resident

   Jo du, jag tar mig ju fram både till fots och med bilen. Ska jag bara upp till centrum eller bort till stationen för att köpa tidningen så går jag oftast. Och då går man ju och tittar på hur marken lutar och hur kantstenarna är satta. Det är ju fascinerande hur man nuförtiden bygger bort de naturliga fallhöjderna mot dikena, så fort det kommer en skur blir det stående pölar vid övergångsställena för att rännstensbrunnarna antingen ligger för högt eller är fulla med grus och löv. Ska jag storhandla eller hämta något tyngre så tar jag ju bilen ut på 263:an. Trafiken och ljudet i sig är jag inte så känslig för, jag har ju stått bredvid passerande godståg och diesellok i fyrtio år så lite motorbuller bekommer mig inte det minsta. Men det är framkomligheten jag tänker på, och framför allt hur det blir när själva bygget drar igång. Byggtrafiken, du vet. Det blir tunga schaktbilar, maskintransporter och larvfötter som river upp bärlagret och packar marken så att inte en droppe vatten kan infiltrera naturligt längre. Och när de där tunga ekipagen ska trängas på våra smala gator här intill medan 263:an är avstängd, då blir det en ren plåga att ens ta sig ut från uppfarten med bilen.

5. Interviewer

   Du bor alltså på Västra Bangatan och rör dig till fots till centrum eller tar bilen ut på vägen för att storhandla. På vilket sätt påverkar vägen och projektet dig i din vardag?

6. Resident

   Jo, det som påverkar mig allra mest i vardagen är ju den där ständiga oron för källaren så fort himlen mörknar och man ser att det är regn på gång. Man går ju som på nålar och kollar bakvattenspjället och källarnedgången. När man har jobbat vid banan vet man ju vad som händer när man ändrar på de hydrologiska förutsättningarna; schaktar man upp vägkroppen och inte leder bort ytvattnet provisoriskt under arbetets gång, då söker sig vattnet till den lägsta punkten direkt. Och här i kvarteret är det rakt mot våra fastigheter. Och under själva byggskedet blir det ju ett elände med alla omledningar. När 263:an grävs upp kommer byggtrafiken med tunga dumprar och betongbilar dundra förbi här på sidogatorna, och markvibrationerna i kombination med att bärlagret sätts under press kan ju knäcka gamla betongrör i marken på nolltid. Så det handlar inte bara om att det blir bökigt att ta bilen till affären, utan det är en ren trygghetsfråga för mitt hus. Därför måste jag fråga er rakt ut: vem ansvarar om källaren svämmar över under byggtiden? Är det Trafikverket, kommunen eller huvudentreprenören som tar den smällen när ledningsnätet blir överbelastat av era provisoriska lösningar?

7. Interviewer

   Det vet jag inte, men jag skickar frågan vidare till projektet. När på dygnet eller under vilka tider märker du av mest trafik och aktivitet utanför ditt hus på Västra Bangatan?

8. Resident

   Det är ju de klassiska tiderna i nuläget, framför allt på morgonen mellan sju och halv nio när folk ska med pendeltåget eller ut mot Arlanda och E4:an, och sen igen på eftermiddagen från fyra till halv sex när alla ska hem och hämta på förskolor och handla till middagen. Då blir det ju tvärstopp i korsningarna och köer som backar upp här längs gatorna, för korsningsutformningarna hinner inte med att svälja flödet. Men det där vanliga pendlarflödet rullar ju på någorlunda ändå, folk sitter i sina personbilar och vill bara hem. Det jag däremot fasar för under ombyggnaden är de där tidiga morgnarna, när entreprenörernas schaktbilar och grusbilar börjar rulla vid sextiden på morgonen. När 30-tons ekipage dundrar förbi på ouppvärmd asfalt i gryningen, då känner man ju vibrationerna i grundmuren. Och när de kör i skytteltrafik drar de med sig lera och slam som rinner rakt ner och sätter igen gallerbrunnarna längs trottoarkanterna innan dagvattenflödet ens har kommit igång för dagen.

9. Interviewer

   Du har berättat att du bor på Västra Bangatan sedan många år, att du oroar dig för dagvatten och källaröversvämningar under bygget, och att du märker av mest trafik på morgnar och eftermiddagar. Vilka förslag eller önskemål har du på vad projektet borde göra för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten längs vägen?

10. Resident

    Jo, det första och absolut viktigaste är att ni inte snålar på dagvattenhanteringen. Ska ni bredda eller lägga ny asfalt så måste ni kompensera för den hårdgjorda ytan. Bygg ordentliga fördröjningsmagasin eller öppna dagvattendammar med kontrollerade utlopp till Märstaån istället för att bara trycka ner allt i trånga betongrör under marken. Och se till att trummorna under vägen rensas ur och dimensioneras upp rejält så att vattnet inte dämmer upp bakåt mot våra kvarter vid ett 50-årsregn. Sen vad gäller själva framkomligheten och säkerheten så måste ni ha en stenhård plan för byggtrafiken. Förbjud de tyngsta transporterna att ta genvägar på våra villagator här på Västra Bangatan och se till att de har anvisade, förstärkta leder där bärigheten klarar tonnaget utan att skada underliggande VA-ledningar. För fotgängarna behövs det tydliga passager med bra sikt och utan höga trottoarkanter som skapar barriäreffekter för ytvattnet. Men framför allt handlar det om helhetssynen: tänk på markens bärighet och vattenavrinningen först, innan ni målar linjer och sätter upp skyltar. Har man inte ordning på underbyggnaden och dräneringen, då håller varken vägen eller husen bredvid i längden. Det lärde vi oss tidigt på järnvägen.

11. Interviewer

    Du nämnde särskilt att entreprenörerna inte bör köra tunga transporter på villagatorna som Västra Bangatan och att ni behöver ordentliga fördröjningsmagasin för dagvattnet. Vad är det allra viktigaste för dig för att de här åtgärderna ska bli bra i din vardag?

12. Resident

    Det allra viktigaste för mig i slutändan, det är att jag ska kunna sova gott om natten när det ösregnar utan att behöva vara rädd för att källaren fylls med vatten igen. Det handlar om tryggheten för ens eget hem. För att det ska fungera i vardagen måste ni helt enkelt garantera att dräneringen och vattenavledningen fungerar felfritt genom *hela* byggprocessen, inte bara när allt står färdigt om några år. Att man inte lägger igen ett dike eller blockerar en trumma provisoriskt utan att ha en fullgod reservlösning igång först. Och att man som fastighetsägare får en direktkontakt som faktiskt svarar och tar ansvar på stående fot om markvibrationerna eller schaktmassorna ställer till med ett bakfall mot våra husgrunder. Det är grunden för alltihop; har man inte torrt om fötterna spelar det ingen roll hur fina och säkra vägarna blir ovanpå.

13. Interviewer

    Du vill framför allt känna dig trygg med att dräneringen och vattenavledningen fungerar under hela byggtiden så att du slipper översvämningar i källaren. Vilka delar av samrådsunderlaget eller förslaget tycker du är otydliga eller svåra att förstå?

14. Resident

    Jo, det jag reagerar mest på när jag tittar i de där handlingarna är ju att allt handlar om det som syns ovan jord – det är fina illustrationer med cykelbanor, trädalléer och nya refuger. Men själva VA- och dagvattenutredningen lyser ju med sin frånvaro i det allmänna underlaget. Det är fullständigt otydligt hur ni har beräknat de hydrauliska flödena när den hårdgjorda ytan ökar. Vart tar spetsflödena vägen vid kraftiga skyfall, och hur kopplas det nya systemet ihop med det befintliga, ålderstigna nätet under Västra Bangatan? Det finns inte en ritning som visar rördimensioner eller planerad fördröjningskapacitet. Sen är det minst lika luddigt kring själva genomförandeskedet. Det står bara allmänt att "byggtrafik kommer att förekomma", men inte ett ord om exakta transportrutter för tunga fordon, axeltrycksbegränsningar eller hur ni ska skydda de befintliga ledningarna i marken mot sättningar och vibrationer under schaktningsarbetena. Det är för mycket vackra visionsbilder och för lite ren anläggningsteknik, och det gör mig minst sagt betänksam.

15. Interviewer

    Du tycker att dagvattenutredningen saknas och att planerna för byggtrafik och ledningar under mark är otydliga i underlaget. Finns det något mer som du vill ta upp innan vi avrundar samtalet?

16. Resident

    Nej, jag tror vi har ringat in det väsentliga nu. Bara ni verkligen ser till att projektledningen och hydraulikerna läser det här och inte bara lägger det på hög. För när man har jobbat ett helt liv med banvallar och markarbete vet man att vatten alltid hittar den enklaste vägen fram, och fuskar man med underarbetet och trummorna så straffar det sig förr eller senare. Så se till att hålla koll på flödena och håll de tunga maskinerna borta från våra smågator, så har ni kommit en bra bit på vägen. Tack för att du lyssnade.

17. Interviewer

    Tack för att du har tagit dig tid att dela dina synpunkter med oss i dag.

18. Resident

    Tack själv. Det var bra att få säga sitt, så får vi hoppas att det tas på allvar också. Ha det så bra.

19. Interviewer

    Tack för dina synpunkter. Nu sammanställs allt som har sagts i en sammanfattning som du får granska och ändra innan något skickas in. När synpunkterna har lämnats in blir de en del av samrådet och tas upp i samrådsredogörelsen.