Yttrande #21

Synpunkter18

1. Synpunkt 1

   Jag bor här sedan många år i det gula huset vid Tingvallavägen.

   ÖvrigtNeutral

2. Synpunkt 2

   Det brukar bli runt fyratiden, halv fem på morgonen, mest för att slippa den värsta rusningen innan man kommer ut på de större lederna.

   ÖvrigtNeutral

3. Synpunkt 3

   framåt sjutiden blir det ett helt annat tryck. Många pratar ju om att farten skulle vara det stora problemet här, men från min förarhytt ser jag att det främst är utfarterna som ställer till det.

   Anslutningar och utfarterKritisk

4. Synpunkt 4

   Folk har bråttom på morgonen och backar rakt ut från sina tomter i morgontrafiken utan att ha fri sikt.

   Anslutningar och utfarterKritisk

5. Synpunkt 5

   Det är framför allt villautfarterna längs själva sträckan här vid Tingvallavägen och en bit bortåt. Det är många gamla fastigheter där häckar, staket och plank står precis vid tomtgränsen, så det finns noll sikt i sidled innan nosen eller baken på bilen redan är ute i körfältet.

   Anslutningar och utfarterKritisk

6. Synpunkt 6

   Rent praktiskt tycker jag man måste titta ordentligt på profilhöjderna vid projekteringen. Ska vägbanan justeras eller höjas måste man dra ut anslutningarna ordentligt in mot tomterna så man inte skapar skarpa brytpunkter, annars blir det bekymmer både med släpvagnar, personbilar och vinterväghållningen.

   Anslutningar och utfarterKritisk

7. Synpunkt 7

   Kanske ställa krav på att klippa ner växtlighet eller till och med skapa utrymme så att folk kan vända inne på tomten istället för att tvingas backa ut i 263:ans körfält.

   Anslutningar och utfarterPositiv

8. Synpunkt 8

   man kanske kan samordna infarter mellan två grannar så man får en gemensam, lite bredare vändyta i tomtgränsen, istället för två smala hål i häcken bredvid varandra.

   Anslutningar och utfarterPositiv

9. Synpunkt 9

   schaktar ur en liten T-ficka på tomten så man kan göra en trepunktsvändning innan man kör ut med nosen först, men då måste ju lutningen och marknivån fungera också.

   Anslutningar och utfarterPositiv

10. Synpunkt 10

    Det måste till en bra dialog med oss som bor här längs vägen innan man spikar höjderna, så att varje anslutningsramp faktiskt fungerar i praktiken – både så man inte slår i underredet och så att det går att ta sig upp och ner när det är snö och halka.

    Anslutningar och utfarterKritisk

11. Synpunkt 11

    Får man till mjuka, bra övergångar och fri sikt så att folk slipper backa ut på ren chansning, då har man löst den största riskfaktorn här ute.

    Trafiksäkerhet och hastighetPositiv

12. Synpunkt 12

    Det är väl just den här kurvan och backkrönet precis i anslutning till där jag bor vid Tingvallavägen.

    Trafiksäkerhet och hastighetNeutral

13. Synpunkt 13

    När häckarna står fullt utväxta på sommaren eller snövallarna trycks upp på vintern ser man ingenting åt sidorna förrän framhjulen är ute i vägbanan.

    Anslutningar och utfarterKritisk

14. Synpunkt 14

    har man dålig sikt vid utfarterna är det ju fotgängare och cyklister som råkar mest illa ut om en bil backar ut i blindo.

    Gång- och cykelvägarKritisk

15. Synpunkt 15

    det som låter mest är accelerationer, inbromsningar och när tomma släp skramlar över skarvar eller gupp.

    BullerKritisk

16. Synpunkt 16

    det är marknivåerna och sikten vid utfarterna som är kärnfrågan för mig.

    Trafiksäkerhet och hastighetKritisk

17. Synpunkt 17

    Jag har fått fram mina huvudsakliga synpunkter kring utfarterna, sikten och det tekniska med profilhöjderna.

    Anslutningar och utfarterNeutral

18. Synpunkt 18

    Blir det bara ordentligt genomtänkt i projekteringen så blir det bra det här.

    ÖvrigtPositiv

Frågor att besvara0

Samtalet lämnade inga frågor vidare.

Samtalet i sin helhet21

Ordagrann utskrift, i den ordning inläggen gjordes.

1. Intervjuaren

   Hej. Tack för att du vill dela dina synpunkter om Väg 263 genom Märsta – trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder. Samtalet tar ungefär tio minuter. Jag ställer frågor om hur du använder området och vad som är viktigt för dig. Du kan hoppa över frågor och avsluta när du vill. Innan något skickas in får du se en sammanfattning som du kan ändra. Berätta gärna först: vad har du för koppling till området kring vägen? Bor du här, arbetar du här, eller passerar du på väg någon annanstans?

2. Boende

   Tjenare. Jo, jag har en ganska stark koppling får man väl säga. Jag bor här sedan många år i det gula huset vid Tingvallavägen. Sen kör jag ju fjärrbil till vardags, så jag passerar här både privat med personbilen och i tjänsten med tung lastbil när jag ska till och från åkeriet eller ut på E4:an. Man ser ju vägen från båda perspektiven så att säga.

3. Intervjuaren

   Du bor alltså vid Tingvallavägen och kör både personbil och lastbil här till vardags. Hur ser dina tider ut när du kör iväg med lastbilen på morgnarna?

4. Boende

   Det varierar en hel del beroende på vart i landet jag ska och hur lossningen ser ut, men oftast rullar jag iväg ganska tidigt. Det brukar bli runt fyratiden, halv fem på morgonen, mest för att slippa den värsta rusningen innan man kommer ut på de större lederna. Men visst händer det att man ska iväg vid sju, halv åtta också, och då är det ju en helt annan trafikbild här ute, det märker man direkt.

5. Intervjuaren

   Du brukar köra iväg med lastbilen tidigt på morgonen runt fyratiden eller halv fem, men det händer att du åker vid sju eller halv åtta. På vilket sätt märker du av att vägen och trafiken förändras när du rör dig här?

6. Boende

   Jo, vid fyratiden har man ju vägen nästan för sig själv, men framåt sjutiden blir det ett helt annat tryck. Många pratar ju om att farten skulle vara det stora problemet här, men från min förarhytt ser jag att det främst är utfarterna som ställer till det. Folk har bråttom på morgonen och backar rakt ut från sina tomter i morgontrafiken utan att ha fri sikt. Det spelar ingen roll om man håller skyltad hastighet med 40 ton i ryggen, kliver någon ut så där från en dold infart hinner man knappt reagera på den här typen av tätortsväg. Jag ser liknande problem på gamla riksvägar runt om i landet där man byggt igen utan ordentliga siktsektorer. Det blir många tvära inbromsningar helt i onödan.

7. Intervjuaren

   Du upplever att utfarterna längs vägen skapar problem och att det blir tvära inbromsningar på morgonen. Vilka utfarter är det du tänker på mest när du kör här?

8. Boende

   Det är framför allt villautfarterna längs själva sträckan här vid Tingvallavägen och en bit bortåt. Det är många gamla fastigheter där häckar, staket och plank står precis vid tomtgränsen, så det finns noll sikt i sidled innan nosen eller baken på bilen redan är ute i körfältet. Sen har vi det här med nivåskillnaderna. Min egen infart till det gula huset är ju ganska brant ned mot vägen, och det gäller flera grannar här. Man undrar ju lite rent tekniskt hur Trafikverket har tänkt om man nu ska asfaltera om och eventuellt höja vägbanan. Blir det en ännu skarpare vinkel in mot tomterna riskerar man ju att folk slår i underredet eller får ännu svårare att ta sig ut smidigt på vintern. Det är sådant man ser på andra håll när man bara lagt på nya slitlager utan att ta hänsyn till anslutningarna.

9. Intervjuaren

   Du upplever att villautfarterna och nivåskillnaderna längs Tingvallavägen skapar problem och att sikten och lutningen är svår vid utfarterna. Vilka förslag eller önskemål har du på hur de här problemen med utfarterna och anslutningarna kan lösas i vägplanen?

10. Boende

    Rent praktiskt tycker jag man måste titta ordentligt på profilhöjderna vid projekteringen. Ska vägbanan justeras eller höjas måste man dra ut anslutningarna ordentligt in mot tomterna så man inte skapar skarpa brytpunkter, annars blir det bekymmer både med släpvagnar, personbilar och vinterväghållningen. Det har man sett på riksväg 50 och andra ställen där det blivit rena puckelpisten vid infartskanterna. Sen vad gäller sikten så borde man se över siktsektorerna vid alla enskilda utfarter. Kanske ställa krav på att klippa ner växtlighet eller till och med skapa utrymme så att folk kan vända inne på tomten istället för att tvingas backa ut i 263:ans körfält. Kan man få bort backandet och förbättra sikten i sidled så är väldigt mycket vunnet för säkerheten, betydligt mer än att bara slänga upp nya skyltar eller gupp.

11. Intervjuaren

    Du vill att man ser över höjder vid anslutningar och förbättrar sikten så att man kan vända på tomten. Hur tänker du att den vändmöjligheten skulle kunna utformas rent praktiskt på de fastigheter som ligger trångt till?

12. Boende

    Ja, det är ju det som är knuten på de äldre tomterna där det är trångt. Men ofta handlar det om att man kanske kan samordna infarter mellan två grannar så man får en gemensam, lite bredare vändyta i tomtgränsen, istället för två smala hål i häcken bredvid varandra. På en del ställen räcker det med att man schaktar ur en liten T-ficka på tomten så man kan göra en trepunktsvändning innan man kör ut med nosen först, men då måste ju lutningen och marknivån fungera också. Om Trafikverket ändå är här och gräver i vägkanten borde man kunna hjälpa till att jämna ut anslutningsramperna så att den ytan faktiskt blir användbar. Jag har sett sådana lösningar på en del vägbyggen i Dalarna, och det gör enorm skillnad för att slippa få bilar som smyger ut baklänges i blindo.

13. Intervjuaren

    Du nämner gemensamma vändytor och att jämna ut anslutningsramperna så att man kan köra ut med nosen först. Vad är det som är viktigast för dig för att de här åtgärderna ska bli bra?

14. Boende

    Det absolut viktigaste för mig är att man gör en ordentlig teknisk avvägning av nivåerna och inte bara lägger ny asfalt på slentrian. Det måste till en bra dialog med oss som bor här längs vägen innan man spikar höjderna, så att varje anslutningsramp faktiskt fungerar i praktiken – både så man inte slår i underredet och så att det går att ta sig upp och ner när det är snö och halka. Får man till mjuka, bra övergångar och fri sikt så att folk slipper backa ut på ren chansning, då har man löst den största riskfaktorn här ute. Det handlar om funktion och hållbarhet snarare än några kosmetiska lösningar.

15. Intervjuaren

    Du upplever att en bra teknisk avvägning av nivåer, fri sikt och en dialog med er som bor här är det viktigaste för att åtgärderna ska bli bra. Finns det någon särskild fastighet eller sträcka i närheten av din infart där du tycker att risken är störst för olyckor idag?

16. Boende

    Det är väl just den här kurvan och backkrönet precis i anslutning till där jag bor vid Tingvallavägen. Här ligger flera fastigheter på rad, inklusive mitt eget gula hus, där tomterna ligger lite högre än vägbanan och har ganska branta ramper ner. När häckarna står fullt utväxta på sommaren eller snövallarna trycks upp på vintern ser man ingenting åt sidorna förrän framhjulen är ute i vägbanan. Kommer det då en bil eller cykel i normal fart hinner man inte stanna om någon backar ut därifrån. Det är precis i det partiet som jag själv har fått nypa till i bromsarna flest gånger med lastbilen när folk har chansat.

17. Intervjuaren

    Du menar att kurvan och backkrönet vid ditt hus på Tingvallavägen, med skymd sikt och branta ramper, är den farligaste platsen. Många som bor längs vägen brukar ta upp sådant som buller, trafiksäkerhet eller hur man tar sig fram till fots och med cykel, och jag vill fråga om något av det är viktigt för dig också, eller om vi är klara?

18. Boende

    Visst, oskyddade trafikanter är ju alltid sårbara, och har man dålig sikt vid utfarterna är det ju fotgängare och cyklister som råkar mest illa ut om en bil backar ut i blindo. När det gäller buller så vet jag ju som yrkeschaufför att det som låter mest är accelerationer, inbromsningar och när tomma släp skramlar över skarvar eller gupp. Får man ett jämnt och bra flyt och slipper tvära inbromsningar vid infarna så sjunker bullernivån automatiskt. Men i det stora hela känner jag att jag fått med det viktigaste nu – det är marknivåerna och sikten vid utfarterna som är kärnfrågan för mig.

19. Intervjuaren

    Är det något mer du vill att projektet ska känna till, som vi inte har pratat om?

20. Boende

    Nej, det tycker jag inte. Jag har fått fram mina huvudsakliga synpunkter kring utfarterna, sikten och det tekniska med profilhöjderna. Blir det bara ordentligt genomtänkt i projekteringen så blir det bra det här. Tack för att ni lyssnar.

21. Intervjuaren

    Tack för att du har tagit dig tid att dela dina synpunkter med oss i det här samrådet. Som nästa steg sammanställs nu allt som har sagts, och du får granska och ändra sammanfattningen innan den skickas in. Dina inskickade synpunkter blir sedan en del av samrådet och kommer att tas upp i en samrådsredogörelse.