Yttrande
Yttrande #50
Yttrande #50, boende inom samrådsområdetInkom 2026-08-09
Synpunkter20
Synpunkt 1
Gunnar sa ju att han knappt vågar gå över vägen längre, eller vänta, det var nog Solveig som sa det om övergångsstället förresten, Gunnar pratade ju om bussen och hur det blåser...
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 2
jag bor här uppe på Solbrinken och promenerar och åker buss längs vägen nästan varje dag, så jag rör mig här hela tiden!
ÖvrigtNeutral
Synpunkt 3
Man försöker ju undvika den värsta rusningen när alla ska till och från jobbet, för då kör de ju så förskräckligt fort ibland.
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 4
Ja, det brukar oftast bli på förmiddagen, sådär vid tiotiden, eller strax efter lunch vid ett-två. Man försöker ju undvika den värsta rusningen när alla ska till och från jobbet, för då kör de ju så
Trafiksäkerhet och hastighetNeutral
Synpunkt 5
man skulle så gärna vilja ha några bänkar utplacerade längs gångvägen så att man kan ta en liten paus.
Gång- och cykelvägarPositiv
Synpunkt 6
det saknas ju ordentligt väderskydd! När man står där och väntar på bussen och det regnar på tvären och blåser, då blir man ju stående helt oskyddad.
Kollektivtrafik och hållplatserKritisk
Synpunkt 7
Ja, men precis! Om jag får önska helt fritt – och det här pratade vi faktiskt om på mötet också, Lars tyckte ju att man skulle bygga en hel tunnel, men nej, så krångligt behöver det ju inte vara, det var nog lite överdrivet av honom, ha ha!
Kollektivtrafik och hållplatserNeutral
Synpunkt 8
Det borde väl gå att ställa om tiden i dosan så att den gröna gubben lyser några sekunder längre?
Trafiksäkerhet och hastighetPositiv
Synpunkt 9
att man känner sig trygg och att det är tillgängligt så att man vågar fortsätta gå ut och röra på sig i vardagen.
Trafiksäkerhet och hastighetPositiv
Synpunkt 10
eller för att man inte orkar gå hela vägen till bussen utan en paus.
Kollektivtrafik och hållplatserKritisk
Synpunkt 11
Att man känner att man kan ta sig fram i sin egen takt utan att känna sig i vägen eller stressad.
Trafiksäkerhet och hastighetPositiv
Synpunkt 12
Det är som att bilisterna tänker att vägen är fri, så de gasar på rätt ordentligt.
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 13
man ser att en del sitter och tittar i sina mobiltelefoner också medan de kör.
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 14
Ja du, mitt på dagen är det ju inte lika tjockt med bilar som på morgonen och kvällen, men det gör nästan att de kör ännu fortare istället! Det är som att bilisterna tänker att vägen är fri, så de
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 15
Men jag tänker nog själv att 40 kilometer i timmen vore väldigt rimligt och bra just här där det rör sig så mycket folk, förbi hållplatserna och övergångsställena.
Trafiksäkerhet och hastighetPositiv
Synpunkt 16
50 känns faktiskt lite för fort när bilarna kommer susande så nära gångbanan och man ska över, och då hinner de ju inte stanna om något händer.
Trafiksäkerhet och hastighetKritisk
Synpunkt 17
Det är ju framför allt korsningen och övergångsstället här vid Solbrinken och bort mot affären där de flesta av oss går.
Trafiksäkerhet och hastighetNeutral
Synpunkt 18
Ja, men absolut! Det är ju framför allt korsningen och övergångsstället här vid Solbrinken och bort mot affären där de flesta av oss går. Det är liksom vår livsnerv när man ska handla eller ta sig
Trafiksäkerhet och hastighetNeutral
Synpunkt 19
huvudsaken för oss är verkligen bänkarna längs vägen, ett ordentligt väderskydd vid bussen och så den där längre gröntiden så man hinner över i lugn och ro.
Trafiksäkerhet och hastighetPositiv
Synpunkt 20
Kerstin nämnde ju något om belysningen också på kvällarna när det blir mörkt på vintern, eller om det var Gunnar som sa det...
Kollektivtrafik och hållplatserNeutral
Frågor att besvara1
Frågor som samtalet inte kunde svara på. Frågorna besvaras i samrådsredogörelsen.
När ska det här arbetet sätta igång i praktiken?
Visa i utskriften
Samtalet i sin helhet21
Ordagrann utskrift, i den ordning inläggen gjordes.
Intervjuaren
Hej. Tack för att du vill dela dina synpunkter om Väg 263 genom Märsta – trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder. Samtalet tar ungefär tio minuter. Jag ställer frågor om hur du använder området och vad som är viktigt för dig. Du kan hoppa över frågor och avsluta när du vill. Innan något skickas in får du se en sammanfattning som du kan ändra. Berätta gärna först: vad har du för koppling till området kring vägen? Bor du här, arbetar du här, eller passerar du på väg någon annanstans?
Boende
Men hej! Vad trevligt, och vad fantastiskt fint att ni faktiskt frågar oss som bor här, det uppskattas verkligen ska du veta. Jo, jag bor ju på Solbrinken sedan många år tillbaka, så jag har ju 263:an precis här nere. Jag är ju pensionär nu för tiden – 68 år har man hunnit bli – men jag rör på mig väldigt mycket i området, både till fots och med bussen när jag ska handla eller in till centrum. Och så är jag ju väldigt engagerad i vår pensionärsförening här, så jag tog faktiskt och pratade lite med de andra på senaste kaffeträffen innan jag pratade med dig! Gunnar och Solveig och de andra hade ju så mycket tankar... Gunnar sa ju att han knappt vågar gå över vägen längre, eller vänta, det var nog Solveig som sa det om övergångsstället förresten, Gunnar pratade ju om bussen och hur det blåser... men jag känner ju precis samma sak själv när jag ska över till affären. Så ja, för att svara på din fråga, jag bor här uppe på Solbrinken och promenerar och åker buss längs vägen nästan varje dag, så jag rör mig här hela tiden!
Intervjuaren
Det är väldigt fint att du bor här på Solbrinken och rör dig så mycket till fots och med bussen längs vägen. Vilken tid på dygnet brukar du oftast gå över vägen när du ska handla?
Boende
Ja, det brukar oftast bli på förmiddagen, sådär vid tiotiden, eller strax efter lunch vid ett-två. Man försöker ju undvika den värsta rusningen när alla ska till och från jobbet, för då kör de ju så förskräckligt fort ibland. Fast Solveig, hon går ju alltid vid tre-fyra för att passa tiderna till sina barnbarn, och hon sa just det... eller nej, vänta, nu rör jag ihop det, det var Birgitta som sa det om eftermiddagarna! Men hursomhelst, när jag går över där mitt på dagen med min lilla shoppingvagn – dramaten du vet – så hinner man ju knappt halvvägs innan det slår om från grönt till rött! Det är så otroligt kort gröntid vid trafikljusen. Birgitta sa att hon nästan fick panik med sin rullator häromdagen, och jag känner ju precis samma sak fast jag går utan rullator. Man vill ju inte behöva småspringa över en stor väg i min ålder. Så det spelar nästan ingen roll vilken tid på dagen man går, den där gröntiden känns alldeles för snålt tilltagen för oss som inte har ben som tjugoåringar längre.
Intervjuaren
Du brukar gå över vägen vid tiotiden eller efter lunch, och du upplever att gröntiden vid trafikljusen är för kort. På vilket sätt märker du att projektet och vägen påverkar dig i din vardag?
Boende
Jo men det påverkar ju väldigt mycket, och vi i föreningen tycker ju att det är så himla bra och positivt att det här projektet blir av nu, för det behövs verkligen ett lyft! I vardagen så märks det ju framför allt när man ska ta sig någonstans till fots eller med bussen. Som när man går längs gångvägen där, då finns det ju ingenstans att sätta sig och vila. Gunnar tog upp det på mötet och sa att han måste stanna och hämta andan... eller nej, förlåt, det var ju Kerstin med höften som sa det om bänkarna, Gunnar var det ju som blev alldeles genomblöt vid hållplatsen! Men jag känner ju det själv också i mina knän, det är en ganska dryg sträcka att gå från Solbrinken och bortåt, och man skulle så gärna vilja ha några bänkar utplacerade längs gångvägen så att man kan ta en liten paus. Och samma sak med busshållplatsen som Gunnar pratade om – eller ja, vi var flera som höll med honom där – det saknas ju ordentligt väderskydd! När man står där och väntar på bussen och det regnar på tvären och blåser, då blir man ju stående helt oskyddad. Så i min vardag handlar det mycket om just det: att man vill kunna ta sig fram säkert, ha en bänk att pusta ut på, och slippa stå i ösregn vid bussen. Det skulle göra en så otroligt stor skillnad för oss här i området.
Intervjuaren
Du känner av det i knäna på den långa promenaden och saknar bänkar längs vägen samt ett väderskydd vid busshållplatsen. Har du några egna förslag eller önskemål på hur de här sakerna skulle kunna lösas längs vägen?
Boende
Ja, men precis! Om jag får önska helt fritt – och det här pratade vi faktiskt om på mötet också, Lars tyckte ju att man skulle bygga en hel tunnel, men nej, så krångligt behöver det ju inte vara, det var nog lite överdrivet av honom, ha ha! Men rent konkret så vore det ju så enkelt och bra om man kunde sätta upp några rejäla bänkar med jämna mellanrum längs med hela gångvägen. Kanske med lite plats bredvid så att man kan ställa sin dramaten eller rullator utan att den rullar iväg. Kerstin sa två bänkar, men jag tycker nog att det behövs minst tre eller fyra stycken på den sträckan så man vet att det alltid finns en viloplats nära. Och vid busshållplatsen vill vi verkligen ha en sån där riktig inglasad kur med tak och väggar runtom, och gärna en sittbänk där inne också. För som det är nu blåser det ju rakt igenom, och Gunnar – ja, eller om det var jag själv som råkade ut för det sist – man blir ju alldeles genomvåt om det dröjer några minuter extra innan bussen kommer. Och så det där med trafikljusen förstås! Det borde väl gå att ställa om tiden i dosan så att den gröna gubben lyser några sekunder längre? Bara fem eller tio sekunder extra skulle göra att man slipper känna den där stressen i magen när man ska över. Det är mina – och föreningens – allra största önskemål, och det känns ju inte som några omöjliga saker att ordna till!
Intervjuaren
Du vill ha fler bänkar längs gångvägen, ett ordentligt väderskydd vid busshållplatsen och längre tid för den gröna gubben vid trafikljusen. Vad är det allra viktigaste för dig för att de här åtgärderna ska bli bra?
Boende
Men om jag ska välja det allra, allra viktigaste... ja, Kerstin sa ju att det var tryggheten och Gunnar pratade om att man vill klara sig själv, eller om det var Solveig som sa det så klokt... men för mig handlar det nog om just det: att man känner sig trygg och att det är tillgängligt så att man vågar fortsätta gå ut och röra på sig i vardagen. Man vill ju inte bli sittande hemma i lägenheten på Solbrinken bara för att man är rädd att inte hinna över gatan eller för att man inte orkar gå hela vägen till bussen utan en paus. Så att det blir en miljö som är anpassad även för oss som är lite äldre och rör oss lite långsammare, det är nog kärnan i alltihop. Att man känner att man kan ta sig fram i sin egen takt utan att känna sig i vägen eller stressad. Det vore så guld värt!
Intervjuaren
Du vill känna dig trygg och att miljön är tillgänglig så att du kan fortsätta gå ut i din egen takt. Du nämnde att du går över vägen vid tio eller efter ett, och att gröntiden upplevs som kort. Hur upplever du att biltrafiken kör på just de tiderna?
Boende
Ja du, mitt på dagen är det ju inte lika tjockt med bilar som på morgonen och kvällen, men det gör nästan att de kör ännu fortare istället! Det är som att bilisterna tänker att vägen är fri, så de gasar på rätt ordentligt. Lars i föreningen sa ju att de kör som biltjuvar hela bunten, men så illa är det väl kanske inte riktigt, han tar ju i lite ibland Lars... men man märker verkligen att många har bråttom. När man står där och väntar på grönt så susar de förbi så det nästan fläktar i kappan, och man ser att en del sitter och tittar i sina mobiltelefoner också medan de kör. Det gör ju att man blir extra orolig när den gröna gubben slår om till rött så fort medan man är mitt i gatan. Man vågar ju inte lita på att bilarna faktiskt stannar eller ser en om de kommer i så hög fart. Så farten mitt på dagen är absolut ett bekymmer, även om det inte är någon bilkö då.
Intervjuaren
Du märker att många kör fort och ibland tittar i mobilen mitt på dagen, vilket gör att du känner dig orolig när du ska gå över. Vilken fartbegränsning tycker du att det borde vara på sträckan genom Märsta?
Boende
Ja, du... på mötet så tyckte ju Lars att det borde vara 30 kilometer i timmen hela vägen, men Solveig tyckte att 50 var lagom för att bilarna ska komma fram... eller nej, vänta nu, det var ju tvärtom! Solveig ville ha 30 för att barnbarnen ska vara trygga och Lars tyckte inte man skulle stoppa upp trafiken i onödan, så var det! Men jag tänker nog själv att 40 kilometer i timmen vore väldigt rimligt och bra just här där det rör sig så mycket folk, förbi hållplatserna och övergångsställena. 50 känns faktiskt lite för fort när bilarna kommer susande så nära gångbanan och man ska över, och då hinner de ju inte stanna om något händer. Men 40 känns som en bra kompromiss – bilarna rullar på smidigt men det blir mycket lugnare och tryggare för oss som går. Det tror jag de flesta av oss i föreningen skulle skriva under på!
Intervjuaren
Du tänker att 40 kilometer i timmen vore en rimlig och bra hastighet för att det ska bli tryggare att gå. Finns det någon särskild plats längs den här tre kilometer långa sträckan genom Märsta där du tycker att det är extra viktigt med lägre fart eller säkrare passager?
Boende
Ja, men absolut! Det är ju framför allt korsningen och övergångsstället här vid Solbrinken och bort mot affären där de flesta av oss går. Det är liksom vår livsnerv när man ska handla eller ta sig vidare. Gunnar sa ju att det var värst borta vid stora rondellen, men nej, det var nog Berit som sa det för att hon bor åt det hållet... men för alla oss här uppe på Solbrinken är det verkligen just vid busshållplatsen och övergångsstället där vi korsar vägen till centrum och butikerna. Där är det ju så mycket folk i rörelse – både vi äldre med våra rullatorer och dramaten, och så skolungdomar och folk som ska med bussen. Så precis vid den passagen och runt själva hållplatsområdet är det absolut viktigast att bilarna saktar ner och att man har gott om tid på sig att gå över. Blir det ordnat och säkert just där så skulle det lösa det mesta av vår oro i vardagen!
Intervjuaren
Du upplever att korsningen och övergångsstället vid Solbrinken och busshållplatsen är den viktigaste platsen att göra säkrare. Finns det något mer du vill att projektet ska känna till, som vi inte har pratat om?
Boende
Nej, men vet du, jag tror faktiskt att vi har fått med det allra viktigaste nu! Kerstin nämnde ju något om belysningen också på kvällarna när det blir mörkt på vintern, eller om det var Gunnar som sa det... men huvudsaken för oss är verkligen bänkarna längs vägen, ett ordentligt väderskydd vid bussen och så den där längre gröntiden så man hinner över i lugn och ro. Får vi till det så kommer vi i pensionärsföreningen bli så glada och tacksamma, och det kommer göra en enorm skillnad för vår vardag här på Solbrinken. Tusen tack för att du tog dig tid att lyssna på en gammal tant och skriva ner allt det här, det känns verkligen så bra att få föra fram våra röster!
Intervjuaren
Har du någon fråga till projektet som du vill få svar på?
Boende
Jo, vet du vad, det undrade vi faktiskt på kaffeträffen häromsistens! Vet ni ungefär när det här arbetet ska sätta igång i praktiken? Gunnar frågade ju om det blir redan nu till sommaren eller om det dröjer ända till nästa år... eller om det var Solveig som undrade, ja, vi var nyfikna allihop! Det vore så roligt att kunna berätta för de andra i föreningen när vi kan förvänta oss att se lite resultat här ute på vägen.
Intervjuaren
Det vet jag inte, men jag skickar frågan vidare till projektet. Byggstart är inte beslutad. Den beror på när vägplanen vinner laga kraft och på hur projektet finansieras.
Om yttrandet
Läge (indikativt)
Inom samrådsområdet
Läget är en indikativ klassificering. Den formella bedömningen av vilka som är särskilt berörda görs av Trafikverket.